Om man istället för att oroa sig för att få lunginflamation, eftersom man är ute och springer i hällregn i endbart löparbyxor - linne och overallsjacka, oroar sig för att sin iPhone som ligger i fickan ska få vattenskador (eftersom man känner att man är så genomblöt att sporttoppen börjar bli blöt) är man verkligen helt frisk då?

och så till förklaringen för detta beteende: Jag har sovit ut idag, det var välbehövligt eftersom ett gäng studenter (läs teron med klasskompisar) fick för sig att festa en onsdag.. mitt i veckan, bara så där! och tog det ganska ogenomtänkta beslutet (fast att det då verkade vara årets smartaste beslut)  att åka från trollhättan till Värnersborg och festa.. till klockan halv 4 på natten/morgonen. För att sedan dagen efter (torsdag!!) missa halva seminariet men ändå sitta i skolan i flera timmar och jobba långt in på eftermiddagen. Bra beslut? nej, men roligt va de! ;)

så att sova ut imorse va en nödvändighet! Sen att ja hann med allt på min To-Do utom att just plugga är en annan femma.. :p och sen kände jag att ut och springa vore gött! "Jag hinner nog innan regnet!" Men icke! Jag hann gå upp till starten och springa drygt en kilometer in på femman innan regnet kom, och som det kom! det bara öste ner! Det var dock en ordentlig motivationshöjare vill jag lova! ;P SEN, som om moder natur inte varit elak nog, när jag hade 100 meter kvar till skydd från regnet.. ja då kom SOLEN fram! Tänk så underbart! mother nature - gotta love her! <3

Tyckte att denna var ett passande soundtrack för den värmande löprundan:

Ikväll har jag även kört bogrensbaren själv... en minnenas afton efter löning. Gör om det om du kan!

Pööshej!